20080630

Aste Kriolloa


Uruguain “semana criolla” ospatzen dugu. apirilean da, aste santuan da, baina uruguaitarrek festa daukagu.

Roosvelt parkean eta Pradon egiten dugu.. Janari asko egiten dugu: torta frijituak eta txurroak jaten ditugu.

Joko asko daude eta bereziena: zaldiak

”Jineteadas” egiten dituzte eta,jinete onenak sariak jasotzen ditu.

Gainera, sariketan payadoreak egoten dira.


Guk kantatzen dugu eta gitarra jotzen dugu, gainera guk ardo eta garagardo asko edaten dugu. guk “mate” asko edaten dugu eta “asadoa” jaten dugu.

Oso festa polita da. Etorri nahi duzu?

20080627

Jesus Mariako folklore jaialdia

Udan izaten da. Argentinan urtarrilaren lau eta hamahiru artean Doma eta Folkloreko Nazional eta Nazioarteko jaialdia da. urtero mila bederatziehun eta hirurogeita seietik Jesus Marian festa hau egiten du dute. Jesus Maria hiria Cordoban dago. Cordobako hiriburutik Jesus Mariara berrogeita hamar kilometro daude. Domak edo jineteadak zirrara handia eragiten du. Gizon gazteek beren trebetasuna erakusten dute. Ausartak eta maltzurrak dira. Adimen asko erabili behar dute. Zaldi gainean zortzitik hamabostera segundu egoten dira.ikusleek ikuzkizun hori ikusten dute. Haiek, zinarrarekin txalo egiten eta oihu egiten dute. Musika talde eta abeslari famatuak ere egoten dira. Jaialdia hamar egun ondoren bukatzen da. Gaur egun ikuskizun hau Amerikako handiena da. Urte honetan hirurehun mila ikusle joan dira.

20080609

17. saioa

Nola erabiltzen dugu T(z)EA?

Batzuetan aditza jartzen dugu izenaren lekuan. Euskaraz -TZEA erabiltzen dugu aditza izen bihurtzeko.

Cuando un verbo sustituye a un sustantivo se le añade la terminación –TZEA.

Niri tabakoA gustatzen zait

Niri erreTZEA gustatzen zait

*Niri erre gustatzen zait

Zuri kirola gustatzen zaizu

Zuri kirola EGITEA gustatzen zaizu

Debekatuta dago tabakoa

Debekatuta dago ERRETZEA

*Debekatuta dago erre

Me gusta el tabaco

Me gusta fumar

(gaizki dago, está mal)

A ti te gusta el deporte

A ti te gusta hacer deporte

El tabaco está prohibido

Fumar está prohibido

(gaizki dago, está mal)

-TZEA beti singularra da.

JATEA gustatzen zait. Me gusta comer

Patatak jatea gustatzen zait. Me gusta comer patatas

NOIZ –TZEA ETA NOIZ –TEA?

Generalmente, se añade a los verbos la forma -TZEA, pero los verbos terminados en –N, silbante +I( -si, -zi, -tsi, -tzi, -txi) o –ZTU lo hacen en –TEA: Egin (egitea), itxi (ixtea); erraztu( erraztea).

Si el presente habitual, se hace con -TZEN la nominalización es con -TZEA. Si se hace con el –TEN, usaremos el TEA.

TZEA

TEA

Nekatu

Bukatu

Gertatu

Aurkitu

Galdetu

Aspertu

Hartu

Atera

Irakurri

Ibili

Bete

Hil

Nekatzea

Bukatzea

Gertatzea

Aurkitzea

Galdetzea

Aspertzea

Hartzea

Ateratzea

Irakurtzea

Ibiltzea

Betetzea

Hiltzea

Piztu

Edan

Eman

Esan

Egin

Hasi

Ikasi

Ikusi

Erosi

Utzi

Jaitsi

Piztea

Edatea

Ematea

Esatea

Egitea

Hastea

Ikastea

Ikustea

Erostea

Uztea

Jaistea

Memorizatu egitura hau

Adjektiboa + da + tzea

Ona da saskibaloian jokatzea.

Erretzea oso txarra da.

Aspergarria da beti futbola ikustea.

Osasuntsua da kirola egitea.

16. saioa

Nor-nori aditza

Orain arte bi aditz laguntzaile ezagutzen ditugu- NOR eta NOR-NORK-. Saio honetan beste bat ikusiko dugu: NOR-NORI. Irakurri esaldi hauek, erraz ulertuko dituzu:

Pilota puskatu da.

Baloia galdu da.

Haurra erori da.

Gaur Patxi hurbildu da.

Singularrean

Baina, NOR esaldi horretan konplemento indirekto (NORI) bat badago, horrela geratzen da aditza:

Si este sujeto NOR coincide en la frase con un complemento indirecto (NORI) la forma DA sufre las siguientes alteraciones:

DA+ NIRI

DA+ HIRI

DA+ HARI

DA+ GURI

DA+ ZURI

DA+ ZUEI

DA+ HAIEI

ZAIT

ZAIK/N

ZAIO

ZAIGU

ZAIZU

ZAIZUE

ZAIE

A mí

A tí

A aquél /a él/ella

A nosotros

A tí, a usted, a vos

A vosotros, a ustedes

A ellos

Ikusi lehengo adibideak:

Pilota puskatu da.

Baloia galdu da.

Haurra erori da.

Gaur Patxi hurbildu da.

Niri pilota puskatu zait

Zuri pilota puskatu zaizu

Hari pilota galdu zaio

Guri pilota galdu zaigu

Zuei haurra erori zaizue

Haiei haurra erori zaie

Gaur niri Patxi etorri zait.

Gaur zuri Patxi etorri zaizu

A mí se me ha roto la pelota

A tí se te ha roto la pelota

A aquél/lla se le ha perdido el balón

A nosotros se nos ha perdido el balón

Se os ha caido el niño.

Se les ha caido el niño

Hoy se me ha acercado Patxi

Hoy se te ha acercado Patxi

El caso dativo nori (en singular)

El caso dativo en euskara lleva el sufijo –I. Los interrogativos correspondientes son: NORI (a quién), ZEINI (a cuál) y ZERI (a qué)

IZENAK

ARRUNTAK- Comunes

NAGUSIAK- Propios

ARI

Bok. RI

Konts. I

Gizonari

Emakumeari

ikasleari

Al hombre

A la mujer

Al alumno

Anari

Iñakiri

A Ana

A Iñaki

Lurdesi

Joni

A Lurdes

A Jon

ERAKUSLEAK

Demostrativos

HONI

HORRI

HARI

A este, esta

A ese, esa

A aquél,aquella


Izenordeak. Pronombres

NIRI

HIRI

HARI

GURI

ZURI

ZUEI

HAIEI

A mí

A tí

A aquél

A nosotros

A ti, a usted, a vos

A vosotros, a ustedes

A ellos

Pluralean

Aurreko ariketa batean NOR-NORI aditza ikusi dugu. Orain ere ikusiko dugu, baina subjektua plurala denean.

Pilota puskatu zait

Baloia galdu zaio

Haurra erori zaizu

Gaur laguna hurbildu zaigu

BAINA

Pilotak puskatu zaizkit

Baloiak galdu zaizkio

Haurrak erori zaizkigu

Gaur lagunak hurbildu zaizkigu

HURA

HAIEK

NIRI

HIRI

HARI

GURI

ZURI

ZUEI

HAIEI

ZAIT

ZAIK/N

ZAIO

ZAIGU

ZAIZU

ZAIZUE

ZAIE

ZAIZKIT

ZAIZKIK/ZAIZKIN

ZAIZKIO

ZAIZKIGU

ZAIZKIZU

ZAIZKIZUE

ZAIZKIE

Ikusi adibideak:

Hortza puskatu da.

Hortzak puskatu dira.

Baloia galdu da.

Baloiak galdu dira

Haurra erori da.

Haurrak erori dira

Niri hortza puskatu zait

Niri hortzak puskatu zaizkit

Hari baloia galdu zaio

Hari baloiak galdu zaizkio

Zuei haurra erori zaizue

Zuei haurrak erori zaizkizue

A mí se me ha roto el diente

A mí se me han roto los dientes.

A aquél/lla se le ha perdido el balón

A aquél/lla se le han perdido los balones

Se os ha caído el niño.

Se os han caído los niños

NORI pluralean

El caso dativo en euskara lleva el sufijo –I. Los interrogativos correspondientes son: NORI ( a quién), ZEINI( a cuál) y ZERI( a qué)

singularra

plurala

Izen nagusiak

ARI

EI

RI

I

Neskari

Emakumeari

Gizonari

Neskei

Emakumeei

Gizonei

Anari

Koldori

Luisi

Beatrizi

20080605

15. saioa

Zergatik? Aditza+ (e)LAKO

El interrogante zergatik significa (por qué). En las respuestas la partícula causal correspondiente es ELAKO (porque). Hay que añadir esta partícula al verbo.

Zergatik etorri zara berandu?

Autobusa huts egin dudalako.

Zergatik joan zara zinemara?

Filma oso ona delako.

Zergatik jan duzu hori?

Nahi dudalako.

Zergatik jantzi dituzue betaurrekoak?

Nahiko gaizki ikusten dugulako.

¿Por qué has venido tarde?

Porque he perdido el autobús.

¿Por qué has ido al cine?

Porque la película es muy buena.

¿Por qué has comido eso?

Porque quiero.

¿Por qué os habéis puesto gafas?

Porque vemos bastante mal

IZAN ADITZA

UKAN ADITZA

NAIZ

HAIZ

DA

GARA

ZARA

ZARETE

DIRA

NAIZELAKO

HAIZELAKO

DELAKO

GARELAKO

ZARELAKO

ZARETELAKO

DIRELAKO

DUT

DUK/DUN

DU

DUGU

DUZU

DUZUE

DUTE

DUDALAKO

DUALAKO/DUNALAKO

DUELAKO

DUGULAKO

DUZULAKO

DUZUELAKO

DUTELAKO